Reflektioner

Människan har nog alltid klätt ut sig. Man skulle kanske kunna säga att det är det som skiljer oss från djuren(!). Gråtbjörnens folk och dom kanske klädde ut sig i pälsar eller djurhudar och fjädrar och i Afrika kanske bastkjol och ben. Några andra historiska utklädnader är tex indian, pirat, sjörövare, mumie. Här uppe i norr tänker jag mig att man hade lite tjockare utklädnad.

Enligt mitt sätt att se det var den första maskeraden i Grekland eller Rom och den första svenska ägde nog rum ca 1400-1700.

Att maskerader har blivit så populära tror jag beror på att man kan gå på fest utan att bli igenkänd och tjuvlyssna på sin fiende eller någon man tycker om. Eller för att man kanske vill stjäla något. Man kan klä ut sig till kvinna och då känna på hur det är att vara kvinna. Om jag ska ta och spekulera lite så kan en annan anledning vara att ”svenskar” och ”invandrare” och ”mittemellan” kan umgås.

Finns det något negativt med maskerader? En sak är clownen-gråter-bakom-masken-syndromet som jag tror alla känner av efter festen. Om du träffar någon som följer med hem så kan det vara lite som att ”köpa grisen i säcken” tyvärr.

Bara lite blandade funderingar, eller reflektioner som jag kallar det.