3 dagar kvar!

Nu är det bara tre dagar kvar. Förberedelserna går på räls. Det är så mycket bestyr att bloggen blivit lite eftersatt. Men skit i det och håll upp tempot på egen hand.

24 Hour Party People (Jon Carter Mix) - Happy Mondays

4 dagar kvar!

Brakskiten handlar inte bara om snille, smak och ignorant humor. Det handlar också om varma skratt, vänskap och att ha kul och dansa.

Rapture (Long version) - Blondie

Bara fem dagar kvar!

Dags att börja komma i festhumör inför lördagen.

Mustapha Dance - The Clash

Vad blir det i år?

Arrangörerna brukar alltid klä ut sig till något speciellt.



1999 Morötter


2000 Festkväll


2002 Sergels Torg


2003 Skelett


2004 Pepparkakor


2005 Warriors


2006 Sushi

Alla undrar - vad blir det i år?

Injudan 2007

Lördag 3/11 kl 19.50

På spaning efter flydda maskerader, del 5

Så kom den dagen då jag började se det andra könet i ett nytt ljus. Upplyst på en scen av en ensam strålkastare. Begärets ljus.

Och jag stod där i dörröppningen dit jag hade sökt mig av någon påhittad anledning, log sådär fånigt som man gör i den åldern när man ser på syrrans väninna och tror att hon möter ens blick på lika villkor.

Kanske gjorde hon det. Kanske såg hon mig för den jag var. Kanske hade hon kunnat lägga åldersskillnaden bakom oss, hon femton, kanske sexton. Jag tolv, kanske tretton.


Personerna på bilden har ingenting att göra med de personer som figurerar i texten. Detta för att skydda en nära släkting till en av Brakskitens arrangörer.

Jag log fortfarande samma fåniga leende när syrran stängde dörren i mitt ansikte. Men just som hon slagit igen den hörde jag mitt namn därinifrån. Dörren öppnades och jag mötte åter hennes blick. Den unga flickan, på gränsen till kvinna, som så många gånger hade dykt upp i mina drömmar och förvridit mitt huvud och eggat min kropp. Och tvingat mig att byta lakan. Jag ska ha fest i helgen, sa hon och jag vågade inte ännu hoppas. Jag fyller år på lördag och det blir lite fest. Det skulle vara jättekul om du ville komma.

Och visst ville jag komma. Mer än själva livet ville jag komma, inbjuden av henne. Den lördagen skulle jag komma till hennes maskerad, utklädd till clown, som alla andra. Det var en clownmaskerad och äntligen skulle jag få vara med i ett sammanhang där jag kunde få lysa. Skina som solen. Äntligen höjd ovan den gyttja som utgjorde mitt liv.

Det slog mig aldrig hur fel allt var, inte ens när jag ringde på och blev insläppt av syrrans väninna. Hon var inte utklädd. Jag hade för mycket i huvudet; att lämna fram blommorna och att tänka på det lilla clownnummer som jag hade blivit ombedd att repetera in. Det skulle bli en liten tävling.



Det var först när jag ställdes inför en soffa full av äldre killar och tjejer. En del kände jag igen från syrrans klass, andra inte. Nu förstod jag. Det var bara jag som kommit utklädd, och det var mig de fnissade åt. Snart skulle gapskrattet bryta ut. Det enda som höll tillbaka tårarna var kyssen på min kind när jag blev tillsagd att det var dags att uppträda. Det var dags för mitt väl förberedda clownnummer. Jag visste att jag var tillintetgjord, men utförde ändå min lilla dans och spelade min lilla melodi på min lilla leksakstrumpet. Jag ville bara vara henne till lags. Kanske skulle hon se på mig med den där blicken jag tyckte mig ha sett. Men det gjorde hon inte. Jag blev istället utslängd av Björne. Stick din lilla tönt! väste han i mitt öra. Ingen vill ha dig här. Fattar du inte det?

Skammen brände mig när jag gick hem genom förorten med sänkt huvud, i clowndräkt. Och fortfarande kan jag höra ekot och av hans ord de andras skratt.

Text: P Sävström

Konversation på Buss

Uppsnappat på bussen:

Kvinna med hund: - Vad är det där Brakskiten '07 som du pratar om hela tiden?
Joppe 9 år: - Det är en maskerad liksom.
Kvinnan: -Så man klär ut sig alltså?
Joppe: - På sätt o vis.
Kvinnan: - Så vad ska du klä ut dig till i år?
Joppe: - Det här hemligt, det blir kuligast då, när ingen vet innan.
Kvinnan: - Varför heter det Brakskiten?
Joppe: - Därför.

This Masquerade

Här kommer mer musik att lyssna på medans man pysslar med sin kostym:

The Carpenters - This Masquerade

Är det här roligt? Jag bara frågar!

Brakisgänget "on site"

Det är ju klart nu att Brakskiten '07 blir på Nimrod, den älskade ateljeföreningens lokal i Vasastan. "Gänget" sågs där idag, käkade och snackade lite om vad man ska hitta på till i år. Vad som sades är konfidentiellt.



Mårten och Andreas letar lösningar. Observera Liz i vänstra övre hörnet.

Kommer dom i år?

Fabian är alltid grym

Ida och Phil är rutinerade

En gnutta attityd skadar inte

Willem och Sofia brukar ha bra utklädnader

Jamie VAR Frodo 2006

Patrik var en elegant mygga 2006. Vad blir det i år?

Hoppas det här sköna gänget kommer igen

André kommer säkert!

Maria "Priss" Fogelström. Hoppas hon tar med brorsan Martin också.

Kapten J är alltid en attraktion

Petter visar upp sin mest sympatiska sida

Hoppas Martin o Jenny kommer!

Den tredje november får man svaret. Det blir kul!

Maskeraden - så här långt

Det här är en sammanfattning av vad som hänt hittills på bloggen som tidigare hette Brakskiten '07 men som efter flera namnbyten numera heter Maskeraden '09. Se till att ha lite tid över, sätt dig ner och låt dig förföras av denna bloggs rika utbud.


Bloggen Brakskiten '07 skapades 26 juni för att piska upp stämningen inför den årliga maskeraden. Bloggen blev en omedelbar succé med ca 50 besökare första dygnet och med 4 inlägg och ännu fler kommentarer. Vi gick ut hårt med roliga gamla bilder och reflektioner. Efter en teknisk uppdatering vidgades även ändamålet med bloggen till att även handla om Brakis-gänget i allmänhet. Endel menade att det var där någonstans det gick snett, endel menar att det var där någonstans som det gick helt rätt. Juli månad var hektisk med totalt 125 inlägg (drygt 4/dag). Här introducerades även återkommande favoriter som På spaning efter flydda maskerade och Fågeldansskolan. En spännande omröstning om de bästa låtarna på Brakskiten genomfördes. Mer semesterbetonade inslag som Västerholmentrippen rönte viss uppmärksamhet och Stefans djupdykningar i bl a Mysteriet Leringe förbryllade. Ett försök att engagera tjejerna gick under namnet Kjolar som Jobbar - projektet. I augusti ökades tempot ytterligare med ett snitt på 5 inlägg/dag. En presentation av arrangörerna utmynnade i en skandalomröstning som i sin tur var startskottet till en välbehövlig debatt om mobbning. Under augusti gjordes ett antal inlägg med kostymtips där inlägget 62 Kostymtips av Andreas Nyström utgjorde ett sorts klimax, kanske för hela Brakskiten '07. Man kan nog säga att 62 Kostymtips tog oskulden ur Brakskiten '07 som blogg och förde in verksamheten i en ny dimension -en lockande men också mycket skrämmande värld. Intressanta fotoreportage från en kräftskiva och från en vernissage avlöste varandra. Inspirerat av samtiden utspelade sig under september interna stridighet inför öppen ridå på Brakskiten '07 och avslutades i en triumfatorisk krönika signerad Jakob Nielsen. I oktober har vi sett Mårten Wessel göra comeback med intressanta inlägg och Andreas har publicerat dagboksanteckningar.

Efter att Brakskiten '07 varit la vi upp bilder att se på. Det gjordes även bakommaterial.

Sen riktades uppmärksamheten mot 2008 och Maskeraden '08. Nytillkomna inslag på bloggen var då Veckans Körv där vi fick följa en ung kvinnas kamp för att bli bjuden på Maskeradeb '08. TGIF var en ny fredagsunderhållning och under januari firades Netikskarb-dagarna, det kanske mest korkade hittills på bloggen. Daglig musikalisk inspiration erbjöds under rubriken Maskeradio och Musikerad. Maskeraden '08 sammanfattades med ett bildspel.

Nu laddar vi inför Maskeraden '09, den tionde och sista!

2.000.000 seconds left!

With only 2 million seconds left to the annual costume party and with a fresh new event on facebook called Maskerad! the Brakskiten '07-staff is confident that this year's party will blow everybodys minds. The Blog Brakskiten '07 goes into the final phase. In shortly there will happen things on this very site that no man ever thought was possible. The countdown has begun.

Bring a friend and share a miracle.

Datumet är bestämt!

Det är nu klart att datumet för Brakskiten '07 är lördagen 3/11. Följ nedräkningen här till höger. Årets maskerad sammanfaller således med Hubert och Hugos namnsdag, en olycklig kollision som inte gick att undvika. Inbjudan kommer snart att distribueras till årets lyckliga gäster.

Datum

Det är antagligen dags rätt snart nu. Med Brakskiten alltså. Kanske redan 3 November. Så nu är det dags att öka takten, sänka ribban och plocka fram fingerborgen.

Här får ni lite att lyssna på medans ni knåpar med dräkten:

The Fall - Masquerade

Brainstormningsmöte

Vi sågs hos mårten och liz och skulle komma på idéer också gjorde mårten kaffe också fanns det kanel och vaniljgifflar och jag tog med condis och så satt vi och pratade lite om vad man skulle hitta på till maskeraden och när den ska va och var den ska va pratade vi om också men det är inte riktigt klart med det så det jag inte berätta för då blir dom andra nog sura men sen kom vi också på vad vi ska klä ut oss till ungefär men det är också hemligt satt det kan jag inte skriva heller men det var kul iallafall och trevligt också och sen gick vi därifrån.

Det gick lite trögt men vi var nöjda iallafall.

Brainstörning möte

Tankesmedjan samlad.

Vad hände egentligen?

Vi skulle äta taco och så kom stefan mårten och andreas och dom hacka lök t ex och gjorde pippo di gajjo och sen hade också stefan en låda med öl och vi drack tequila med och sen snacka vi och hade kul och mårten gjorde en ostsås också som var god och som gjorde en mätt så man blev trött också och stefan hade en stor hatt på sig.

Ikväll blir det...

Dagboksanteckningar

Håller på och för över mina gamla dagböcker till datorn (jag tänkte försöka få dom publicerade). Jag sökte genom all text efter ordet maskerad och det nedan (bland annat) kom upp.

Ateljén 2003 04 12

Träffar Daniel och Jakob för första gången. Två ”snubbar” som ska hyra en plats på Nimrod.
Jag Tjenis penis pöjkar, välkomna till min värld!
Jakob (Tyst, blygt) Häj
Jag Okej.. vad har vi här då, fåse på er grabbar… oj, det var en smal en, som kärringen brukar säga! HAHAHA! Nä, det brukar hon inte, om ni förstår vad jag menar. Nej, skämt åsido… så kliv åt sidan då grabbar! HAHA! Nej allvarligt snackat, kul att ni är här. Vad gör ni grabbar? Målar ni eller?
Daniel Svar nej. Webbsidor.
Jag stelnar till, tittar upp i taket och börjar räkna tyst till tio
Jakob Oj, bläv han arg?
Jag FAN GRABBAR! HELVETE! DET ÄR JU BARA EN MASKERAD DET DÄR! NAPSTER HIT SPRAY DIT… det är ju bara en maskerad


Hemma hos Anna P och Henke 2002 10 21

På middag för första gången hos Annas bästis Anna P och hennes pojkvän Henke på sveavägen. Dom andra fixar i köket och jag sitter i soffan och rättar stryktipset.
Anna Kom nu Andreas! Maten är klar. Mmm, det ser jättegott ut
Jag Ät ni, dom har Canal Plus och det är Liverpool-Arsenal
Anna Nej men kom nu
Jag Nej. Jag ska kolla. Jag kan ta en hotbite sen eller nåt.
Anna Gör inte så här. Inte ikväll. Dom har lagat jättegod carbonara med parmesan och massa gott
Jag Vafan! Al dente, olivolja, det är ju bara en MASKERAD!
Anna (Förtvivlat) Inte ikväll. Snälla. Jag vet att du tycker
Jag HA HA! DET ÄR JU BARA EN MASKERAD!


Kafé Gråmunken 1994 11 27

Jag En kaffe, tack
Åsa Jag tror jag ska prova en sån där café au lait
Jag fryser till. Servistrisen och Åsa tittar på mig när jag tar ett djupt andetag och långsamt blåser ut luften. Åsa förstår att hon gjort något fel och börjar bli nervös och har nära till gråten
Jag Helvete! FÖR FAN SNUTTIS!
Åsa (Gråter) Vad är det Andreas?
Jag Café au lait, bla bla blä, vafan kommer härnäst? Det är bara en MASKERAD! Det är bara en maskerad… och du är dummerjönsen!


Kvarnen 2000 01 04

Vi kommer in på Kvarnen efter att ha varit på Carmen
Mårten Oj oj oj, kolla in dom där
Axel Mums fillibabba!
Mårten Ah, me so horny
Axel Boi-oi-oi-ooinnng!
Jag DET ÄR BARA EN MASKERAD!
Mårten Visst, sen blir det lite smaskirad under täcket
Axel Smask, smask, smask! Men först några flaskirad
Mårten Hej fröken, är du lika fin horisontellt?
Jag (uppgivet) Det här är ju bara en maskerad…


Hellasgården 1990 06 07

Skolavslutning. Alla sitter på gräset och dricker och många håller om varandra. Jag står några meter ifrån och tittar på
Jag Ha ha! Fattar ni inte, det är ju bara en maskerad!
Mattias, Johan, Niklas och Linus Bög!
Håkan Håll käften jävla bög!
Jenny B Det ska bli såå himla skönt att slippa dig nu Andreas, vet du det
Jag Ha ha, en maskerad

På spaning efter flydda maskerader, del 4

I ett brådmoget försök att analysera mina tidigare misslyckande maskerader, lade jag skulden på egna axlar. Det var jag som hade gjort fel, det var min börda att bära. Det var upp till mig att lösa det. Och jag trodde mig ha hittat det jag sökte när jag skulle klä ut mig till något abstrakt. Till ett begrepp. Till den rådande tidsandan. Det här skedde i en tid som kanske alla inte minns, och än mindre fullt ut kan föreställa sig.

Osäker in i det sista, satt jag framför teven och lät mig översköljas av det som jag skulle definiera min dräkt utifrån. Nuet. Samtiden. Zeitgeist. Och så kom den: New Order, True Faith. En timme innan utsatt tid för maskeraden start fick jag så ingivelsen och sminkade ena ansiktssidan röd och andra grön. Gned in håret med tvål och fönade, fönade, fönade tills det trotsade tyngdlagen. Tog min enda vita skjorta, knöt under möda en svart smal slips. Och dröjde länge innan jag bestämde mig för pappas svarta smokingbyxor och lackskor. Det var så här det skulle vara. Som sista förberedelse småsteppade jag framför stereon till Puttin’ on the Ritz, med Taco.



Så var jag färdig. Gick som tidsandan personifierad genom sommarkvällen, återigen övertygad om min utklädnads förträfflighet. Övertygad ända tills jag gjorde storstilad entré. Festen tystnade. Alla mätte mig med blicken. Spelade jag mina kort rätt nu skulle jag ta hem potten. Så kom Tessan fram till mig, utklädd till Madonna, och frågade vad jag skulle föreställa. Innan jag hunnit få ur mig ett ljud gled Becka upp vid min sida, i kostym och sminkad tangorabatt, och sa att hon förstod. Hon såg mig för det jag hade valt för kvällen. Det var mer än vad jag trodde henne om. Hon förstod mig.

Trodde jag. Becka såg ut över den tystnade festen och sa att jag hade klätt ut mig till fulare än vanligt. Det tog en sekund innan jag kopplade. Jag hann höra skratten innan jag själv förstod. Och där på ett ögonblick var min kostym tillintetgjord. Jag var tillintetgjord. Stod där återigen som förlorare med munnen hårt ihopknipen. Men, gick inte omedelbart utan stannade kvar tillräckligt länge för att inget skulle synas. För att förloraren inte skulle lysa igenom. Hoppades jag. Förgäves.

Text: P Sävström
Bild: P Sävström


Se Petters inspirationskällor! (red's anm)

True Faith


Puttin on the Ritz

Lokal...

Jo,
Jag kan tyvärr bekräfta att det inte riktigt känns läge att ha maskeraden i festlokalen som vanligt i år. Men med den kreativa nytändning jag tycker mig kunna ana på det här forumet ska vi nog kunna hitta en lösning tillsammans. Låt flaggan brinna tjejer och killar. När det känns som att hela världen är emot en kan man alltid komma hit till bloggen för lite mänsklig värme. Fan, jag gillar er!

Tankesmedjan

Brakskiten '07 är inte bara en blogg och en maskerad, det är en tankesmedja också. Ikväll har delar av den tankesmedjan plågat sig igenom en tv-sänd fotbollsmatch som slutade 3-0 till helt fel lag. Men vad tror ni händer när man sitter där och deppar efteråt, jo brakis-idéerna börjar rinna till. Nu återstår att se om de andra i tankesmedjan gillar idéerna och sen gäller det att utveckla dom för i ärlighetens namn var dom inte särskilt konkreta utan väldigt vaga. Naturligtvis är allt det här top secret, men jag tänkte bara meddela att den kreativa processen är igång.

Snabbanalys

Mårten Wessel, Arkitekt och redaktionschef på Brakskiten, även expert på pressetik och ungdomars villkor på nätet, svarar på frågor om den senaste tidens debatt om nätmobbing på Brakskiten.

Mårten, du har inte synts till på Brakskiten särkilt mycket på sistone, stämmer det att det beror på det omfattande strömavbrottet i Vasastan i eftermiddags?
- Ja.

Är inte hela den här diskussionen om nätmobbing på Brakskiten lite överdriven?
- Nej det tycker jag faktiskt inte. När jag i eftermiddags gick in på bloggen för första gången sedan strömavbrottet blev jag äcklad av den råa, narcissistiska, svinaktiga, iskalla och hjärtlösa tonen i många inlägg. Det kan inte finnas nån annanstans där man får sitta och håna sina kompisar offentligt och bli applåderad för det. Tryckfriheten är något av det vackraste vi har, men det kräver ju både ansvar och omdöme, vilket uppenbarligen saknas helt och hållet på den här bloggen.

Intressant. Känner du något personligt ansvar till att Brakskiten har utvecklats i denna riktning?
- Det har blivit tydligare och tydligare att det ställer till med problem att ha en sån här utmanande blogg, både internt och externt. Det är svårt att hantera den här typen av blogg under ett traditionellt utgivarskap. Alla har sitt ansvar, även du Fredrik.


Jo, med facit i hand känner man ju sig lite dum.
- Som förälder skulle man inte låta sitt lilla barn springa rakt ut på en trafikerad motorväg, men på nätet lämnar man dem vind för våg att göra precis vad de vill. Det tycker jag är konstigt.

Ja, det är konstigt (lång paus).
- 80 procent av alla föräldrar spelar aldrig dataspel. De saknar alltså fullständigt möjlighet att förstå sina barn. Och då ligger det nära till hands att ta till mobbing och liknande metoder. Man måste ha förståelse för att det här med nätet inte alltid är det som den äldre generationen växte upp med.

Spännande. Är det alltså dags att lägga ner bloggen nu?
- Det är en fråga vi måste ta upp tillsammans i så fall i ledningsgruppen. Men med lite vatten under broarna och kontrollerat utrymme för de som känner sig kränkta tror jag att det här kan blåsa över ganska snabbt.

Så ni ska alltså inte lägga ner bloggen?
- Nej.

Fredrik

Vittnesmål från ett strömlöst Vasastan

Ingen kan väl ha missat det omfattande strömavbrott som drabbade stora delar av Östermalm och Vasastan i eftermiddags. Eftersom många av er vet att jag ofta jobbar i Vasastan och antagligen är oroliga eftersom jag inte hörts av på bloggen vill jag bara hälsa att jag är omtumlad men mår under omständigheterna bra.

Det var strax efter ett det hände. Alla datorerna på kontoret slocknade såväl som lysrörsarmaturernas dagljusvarma sken. En förlamande tystnad spred sig i det kalla mulna eftermiddagsljuset. Några spridda "Äh vad faan!" eller "Åhh!" var det enda ljud som hördes i den annars så muntra kontorslokalen. Jag gick fram till fönstret och såg folk gå omkring och bilar köra som vanligt ute på gatan. En nästan spöklik upplevelse.

När strömmen gick igång igen efter ett tag hörde jag någon säga "Nu får vi se när jag sparade senast..." Det fick mig att tänka "När sparade jag senast?"

Jag hade sparat ganska nyligen, så det var ingen fara.